©

2010-11-23 ♥ 16:25:07 | Kategori >> Allmänt | KOMMENTARER (0)

♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – I min handväska.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Min dag.
♥ Dag 6 – Vad är kärlek?
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – Mina föräldrar.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första. 
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats. 
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Dag 6 - Vad är kärlek?

Jag är kanske inte direkt den man ska fråga om vad kärlek är för något. Kärlek är för mig något abstrakt, samtidigt som det är den mest påtagliga känsla som finns. Anledningen till att jag tycker att det är abstrakt är att jag ofta får känslan av att det man älskar allra mest alltid finns utom räckhåll. Kärleken förblindar en och gör att man inte tänker som man egentligen borde. Kärleken som trots allt går att ta på är sådant som gör att man mår bra. Sådant man egentligen valt själv. Jag älskar min familj, mina föräldrar och mina syskon. Jag älskar mina vänner och min sambo. Jag älskar fotboll och chokladglass och jordgubbar. Jag älskar att skriva och läsa. Så kan man väl se det.. på ett sätt, sen älskar jag även sådant som jag inte valt själv, som jag kanske inte borde älska, men gör ändå. Alla älskar nog något eller någon de inte borde älska, men inte kan rå för, inbillar jag mig i alla fall.
All kärlek kanske inte är bra kärlek, det är bara det jag menar.
Det som får mig att älska någon är tillit och respekt. Det kanske låter klyschigt, men.. det skiter jag i. Jag älskar de som ställer upp för mig, som lyssnar och stöttar och som älskar mig tillbaka.
Kanske är jag en sådan som gör vad som helst för kärleken, utan att tänka efter så mycket innan. Men det ger mig erfarenhet och botar min rastlöshet. Den här gången kanske det var lite väl extremt, men jag försöker acceptera det som det är. Att ha familj och vänner 100 mil ifrån sig är inte kul. Jag valde att flytta från dem, till Piteå och till den jag älskar. Men jag har ändå kontakt med dem, nästan dagligen, och jag vill inte se det som att jag lämnat dem. Jag behöver hitta mig själv och komma någonstanns. Om jag kommer göra det i en liten stad i Norrland vet jag inte, men jag blir åtminstonde en erfarenhet rikare, om man nu tävlar i erfarenhet..