©

På måndag flyttar vi! Fyra rum, två toaletter, etage, ohhhyeah!

 

Jag är helt slut! När jag hade hämtat Molly på dagis kom mamma, Emma och Angelina hit. Vå åt på Hälla och shoppade lite. Molly fick mössa, mockasiner och en fleecejacka. Och drog i ALLT, pillade på ALLT. Ville inte sitta i vagnen och inte bli buren. Åh herregud vad trött jag är.

Hade jag pengar nu skulle jag:

 

*Köpa kursböcker

*Fixa nytt leg

*Göra en synundersökning

*Klippa och slinga håret

 

Till Molly:

 

*Mössa, vantar

*Tröjor, byxor

*Pyjamasar

*Mockasiner

*Leksaker

 

JAG VILL HA MINA PENGAR NU!

Något ligger och gnager nånstanns, och jag vet fan inte vad det är. Nu är det åtminstone städat här hemma, så vad är det? Molly har otäck hosta, vi ska till doktorn på eftermiddagen. Jag ska lämna in en tenta den 5:e som jag inte ens har börjat på, för att jag fortfarande inte fått pengar från CSN och inte haft råd att köpa böcker än. Det gnager, kan det vara det måntro?

Fortfarande jobbigt med dagislämningarna emellanåt. I morse fick jag väcka Molly så vi skulle hinna. Då log hon innan hon öppnade ögonen när jag busade med henne <3 Och så går man och lämnar henne och hon blir så ledsen. Det gör ont i hjärtat. Vad ska jag göra i två timmar nu då?

Wööj, det är helg! Jag bakar bullar och poppar Rancid. Kände för det idag. Imorgon är Tobbe ledig och vi ska ha mys, hoppas på att gå ut i skogen och plocka blåbär, men det kanske är att hoppas på lite för mycket. Tacos ska vi äta i alla fall. Det är stort för mig att han är hemma en helg. Jag vet inte när han var det sist. Molly springer höstloppet idag! Eller ja, hon går nog, springa kan hon inte än :) Ska snart gå och hämta henne på dagis, så får hon mammas nybakade bullar och mjölk när hon kommer hem, så har vi fredagsmys, bara jag och min tjej <3

Dagens konstaterande är att allt skulle vara så jävla mycket lättare om jag hade körkort och bil. 50 minuter tar det att åka till Eskilstuna med bussen, som sagt. Tråkig föreläsning. 50 minuter på bussen hem. Trött. Byter buss vid centralen för att åka och (stress)handla på Hälla. Tänkte kolla på lite kläder till Molly men hann inte. Tog bussen halvvägs hem, fick gå typ 2 km för att den inte stannar närmre än så. Tung kasse, blöjpaket, svett, kissnödig, skynda. Hemma, kasta in kassen och blöjpaketet, stresskissa, gå fort till dagis för att hämta Molly. Där tog all klagan slut. Att se den solstrålen när man kommer fram, det gör att allt det jobbiga försvinner. En liten Molly som kommer och möter mig (i en Djurgårdsklänning som Tobbe hade satt på henne i morse.) Hon har målat en teckning på dagis, hennes första och jag är så STOLT. Min dotter har målat en teckning!

Jag överlevde, mot alla odds, dagen i Eskilstuna. Vissa föreläsningar är lagda där och jag HATAR att åka dit. Det är trånga, överfulla, varma bussar som tar 50 minuter! Idag mår jag dessutom som en överkörd råtta. Förkyld som fan med hosta så det bränner i bröstkorgen. Imorse klarade jag inte av att äta något så jag trodde jag skulle spy upp morgonens tekopp på bussen. Men när jag väl kom fram blev det lite bättre. Nu är allt klart inför vår muntliga redovisning imorgon. Eller ja, nästan allt. Nu ska jag gå och hämta älsklingen på dagis (gud vad lärarna skulle döda mig om de hörde att jag använder ordet dagis istället för förskola.)

 

Ba-aj.

Tänkte att jag skulle plugga medans Molly var på dagis idag, men tiden flög iväg när jag väl började städa. Nu är jag klar och det är så FINT här! Och det är 3 timmar senare, om en halvtimme ska jag hämta henne. Jag behöver mer tid!

 

Tack för de fina kommentarerna jag fick på inlägget om dagis. Det går bättre och bättre, men det är fortfarande jobbiga lämningar.

 

Det känns som att jag aldrig har varit såhär trött i hela mitt liv. Och nu är jag visserligen förkyld också. Klockan 07.15 slog Molly upp sina blå i morse. Morgonbestyr och packa ryggsäcken inför utflykten de skulle ha i skogen, knalla till dagis, lämna, gå hem, plugga, dricka kaffe, prata i telefon, gå till skolan (tar en timme i normal takt), grupparbete, inget kaffe, buss hem, hämta på dagis, gå hem, gå och posta paket, handla, gå hem, laga mat, lägga Molly (somnade nästan själv) och nu ska jag tvätta, till 22 ikväll, vilket underbart avslut på dagen. Och jag är SJUK och TRÖTT! Sjukt trött och imorgon ska jag fan vara hemma och vila!

Jag smet upp lite tidigare för att få njuta en stund av lugnet. Kaffet känns så mycket godare när man inte är stressad. Idag ska vi åka till Uppsala, alla tre. Känns som det var jättelängesen vi gjorde nåt tillsammans, Ikväll ska kanske jag och Tobbe hitta på nåt, bara vi, och Molly får vara med sin farmor. Vi har inte varit själva tillsammans sen Molly föddes.

Jaja, så lugn var inte morgonen ändå, tio minuters lugn, nu måste jag gå in och väcka resten av gänget.

Det här med dagis känns bara som en plåga just nu.Molly blir så extremt ledsen när jag går, jag är rädd att det inte ska bli bättre heller. Jag trodde hon skulle vara ett sånt barn som struntade i mig och sprang iväg och lekte direkt, men icke. Och här sitter jag och rullar tummarna och bara väntar på att få gå och hämta henne. Men de dagarna jag ska till skolan kommer det ju verkligen behövas, då har jag inget val. Det läskiga är de gångerna jag behöver åka till Eskilstuna, som imorgon till exempel. Tänk om hon behöver mig då? Ååååh, jag orkar inte det här! Det måste bara bli bättre. Hur får man allt att gå ihop? Kan jag få ett överhuvud som jag bara kan fråga om allt, och få svar? Gud svarar ju aldrig, måste vara upptagen..

Jag är så trött in i själen. Jag önskar att jag fick sova en vecka och vakna utvilad med nya krafter. Det verkar inte spela någon roll hur mycket eller lite jag sover, ständigt denna trötthet. Jag förstår inte folk som orkar ha fler än ett barn. Samtidigt som jag känner att jag kommer vilja ha fler, men då ska Molly få bli stor först, helst tonåring, haha.

Vi åkte till Fagersta igår, men nu är vi hemma igen. Vi firade Emma som har fyllt år och mamma som fyller på måndag. Nu känner jag mig så otroligt ensam. Uteliv är definitivt ingenting för mig längre, det är inte sånt jag saknar. Jag saknar bara ett vuxet sällskap som var här med mig ibland.