©

2007-01-27 ♥ 13:18:02 | Kategori >> Allmänt | KOMMENTARER (0)

Jag lever i det som har varit. Jag gör allt för att hålla kvar alla minnen. Jag har nästan slutat skriva dagbok. Det är hemskt. Jag vill verkligen inte sluta, men det känns inte som om jag har nåt liv längre. Fast det har jag egentligen aldrig haft. Men när jag läser mina gamla dagböcker så mår jag bra. På nåt sätt är jag ändå stolt över allt jag varit med om. det är ju jag. Det är mitt förflutna, det är jag som satt mig i alla de situationerna. Och det känns som att mitt förflutna letar upp mig hela tiden. Den är rädd att jag ska glömma, vem jag är kanske? Att jag långsamt ska bli nån annan, nån jag inte är.
Jag tänker mycket på Turkiet, händelserna därnere.. lyckan, skräcken, allt samlat i samma land, i samma resa. En underbar resa, och den mest skräckfyllda.
Jag tänker på när jag var inlagd också. Alla söta tjejer därifrån. Jag kände er aldrig då, men nu har jag fått kontakt med några. Dom är helt underbara, så lik en själv. Alla låtar som påminner om den tiden. Hur hemsk den var, men hur viktig den är nu. Det är det som spelar roll här i livet, det vi varit med om.
Nu lyssnar jag på within a mile of home. Det är Hultsfred 05. Jag blir så lycklig av att tänka på det. Våran resa ner, lyckan av att få komma ner. Lyckan jag delade med Mitra. Lyckan med Tommy, att få berätta och få prata med honom ordentligt. Hultsfred 06. Också underbar, men inte med samma magi som första året. Hela den gångna sommaren. Jag kommer nog alltid att älska sommaren 06 mest. Festerna, vännerna, veta att det är ens sista sommarlov nånsin. Det är mycket magi i "sista nånsin". Kommer jag träffa mina älskade vänner när den här terminen är slut? När gymnasietiden är slut. Jag orkar knappt tänka på det. det är så mycket man inte vet.
Åren med David, som är borta nu. Alla minnen. Alla dessa minnen. Förlovningen. Allt annat. Allt som varit David, allt som varit Jessica och David. kommer det aldrig mer bli så igen? Jag vill aldrig glömma det vi haft, för jag förstår att det som hände var det bästa. Vi kommer ju alltid att vara kompisar.
Nu vill jag ut och festa. Jag har så lust med det. Hur att det är Marianne's på onsdag =)