©

2008-07-07 ♥ 18:32:03 | Kategori >> Allmänt | KOMMENTARER (0)

Ingenting är plötsligt kul längre..
Det finns några få att prata med, men mest möter man motstånd. Jag behöver få ur mig det jag tänker på. Är det så konstigt? Jag pratade med Cissi i över en timme nyss. Det var bra. Hon förstår. Hon är världens bästa kompis <3 Nu blev jag bara ensam helt plötsligt. Fast det var ju mitt val. Nu sitter jag här i ekot av kärleken. Det är bara att hoppas på att allt kommer lösa sig. Det är jag faktiskt ganska säker på att det kommer göra. Men om det kommer bli smärtfritt, det kan jag inte säga. Jag har bestämt mig för att inte skada migsjälv. Om det är meningen att jag ska dö så får farmor komma och hämta mig. Jag ligger alltid färdigbäddad i hennes vagga. Jag följer mer än gärna med. Men jag tänker inte göra det själv. Hon får hämta mig. Sorg biter och sliter i mig hela tiden. Det dåliga samvetet blir bara värre och värre. Längtar till imorgon när jag ska få städa och få ut aggressioner.