©

2008-11-02 ♥ 13:19:55 | Kategori >> Allmänt | KOMMENTARER (0)

Den här dagen var dömd att misslyckas från början.
Det enda jag kan jämföra mig själv med idag är en hjälplös skalbagge på rygg, sprattlandes, gråtandes.
Varför är det så svårt att öppna vissa dörrar och bara låta nån hjälpa?
Varför bara bestämma sig för att dagen är onödig?
Sometimes It's never a crime to spend a day in bed.
Jag vet det.
Ändå vill jag inte låta nån annan göra det.
Jag klarar inte av att veta att folk i min omgivning mår dåligt.
Jag tar på mig allt själv. Det är mitt fel, va?
Kan jag inte bara få hålla din hand, hålla om dig, smeka dig, och säga att det faktiskt kommer gå bra.
Vi tar det där en annan gång. Vi förstör en annan dag, tillsammans, va?
Gå inte runt och stäng mig ute. Jag klarar det inte. Det är mitt fel, va?
Varför kan saker, dagar bli så svåra?
Dumma jävla dag!
Får jag inte hjälpa så dör jag.
Vill du hjälpa, hjälp dig själv...