©

2011-02-28 ♥ 21:24:36 | Kategori >> Allmänt | KOMMENTARER (0)

Men fan vad jobbigt allt är just nu. Jönköping är väl en bra stad i sig, men jag är så jävla ensam. Tobbe jobbar typ jämt och när han är hemma så bråkar jag bara med honom hela tiden. Jag är sur och arg på allt. Kastar saker, sparkar på saker, gråter, ligger i soffan i fosterställning. Orkar knappt vara vaken, orkar knappt dra upp persiennen.

Jag känner ingenting från magen än. När ska sparkarna komma? Tycker inte att magen växer, det känns som att det är en evighet kvar till jag ska föda. Alla har varit på ultraljud redan, jag ska dit om två veckor, fast det är tid att göra det nu. Alla har större mage än mig. Resten av kroppen kan minsann växa och bli stort, men inte magen. Jag står inte ut med att vara här, kan inte vara nån annanstans, står inte ut med att jag är så jävla taskig mot alla och sen får skitdåligt samvete.

Nu är jag yr och mår illa också. Och en bit av en tand har lossnat. Härligt.